torsdag 28 februari 2008

Tisdag - Torsdag vecka 4

Denna vecka är mycket repetition av vad vi gjort tidigare, just för tillfället sitter jag uppkopplad med biofeedback vid datorn. Här får man direkt i datorn se på skalor hur musklerna arbetar och det är väldigt intressant. På smärthanteringen har vi fortsatt att tala om stress, enkelt beskrivet så fungerar stress som smärta, det är bra vid akuta situationer men blir det långvarigt så mår man dåligt av det. Det är alltså bra att vi känner akut smärta när vi skadar oss och det är bra när vi känner akut stress när vi t.ex. känner oss hotade.Vi började också tala om att kommunicera, hur viktigt det är att man kan kommunicera med sin omgivning på rätt sätt, olika situationer kräver olika sätt att kommunicera. Man kan dela in det i 3 olika roller, som förälder; ett bestämmande och kontrollerande sätt, som vuxen; ansvarsfull, strukturerad dialog, barn; spontan, upptäckande och nyfiken. Man intar alltså olika roller beroende på vem man kommunicerar med och vilka situationer som uppstår. Har man långvarig smärta är det ibland svårt när man inleder ett samtal med någon och den första frågan för det mesta är "hur mår du?". Många gånger är man ganska trött på att behöva besvara den frågan, och andra gånger vill man kanske prata med någon om hur man verkligen mår, det är alltså inte heller lätt för ens omgivning hur dom skall agera. Oftast svarar man bara "det är väl ok" och hoppas på att samtalet skall glida över till något annat, för har man en bra smärtperiod så vill man inte bli påmind om smärtan just då. Det är alltså inte lätt för ens omgivning heller, det bästa råd jag kan ge är, att jag gärna tar upp ämnet själv, när jag känner att jag orkar och har lust att prata om det. Om inte annat så är tiden inne på smärtrehab ett bevis på detta, här är ämnet smärta uppe hela tiden och det gör att smärtan ökar, (det där med tankar ni vet!).
Tisdag och onsdag lagade halvgrupperna middag till varandra, vi bjöd andra gruppen på potatisgratäng med bacon, svamp och purjolök med en sallad till det. Dom bjöd oss på chili con carne med 2 sorters sallad, det var mycket gott, lite annorlunda än vår vanliga filmjölksdiet.Meningen med detta var att lära oss olika sätt att underlätta det i ett kök, lite tips om olika hjälpredskap det finns att tillgå som knivar, skalare och dylikt. Som vanligt handlar det mycket om rätt höjder på arbetsbord och rätt sätt att stå och sitta (om det är möjligt). En i våran grupp var kopplad till en biofeedback, det var ganska påfrestande med allt pipande, alltså inte så lätt att göra allt rätt i ett kök som man tror!Vår kurator gick igenom lite om vårt socialförsäkringssystem, hur svårt det kan vara när man har kontakt med olika instanser och myndigheter som försäkringskassa, försäkringsbolag och dylikt. Vi fick diskutera lite i grupp hur våra upplevelser har varit och försöka komma fram till hur man kan agera i dessa situationer, blir en hel del sådant när man är sjukskriven och försöker göra något åt det. Jag kan av egen erfarenhet säga att när man som jag i princip aldrig varit sjukskriven någon längre tid under mitt arbetsliv, så blir man helt förskräckt när man står inför detta nya i ens liv, man bör vara ganska frisk för att orka med att bli sjukskriven? (Hmm..).Nu återstår fredagen i denna vecka och jag skall försöka sy färdigt min vetekudde, sen är det "bara" en vecka kvar, inte klokt var tiden tagit vägen, usch.
Jag återkommer, ha de/Mats..

måndag 25 februari 2008

Måndag vecka 4

Imorse när vi kom så visade det sig att flera stycken hade tagit med sig både kakor, bröd och bullar, vi får hoppas att vi inte rullar här ifrån när dessa 5 veckor är över, (men det är förbannat gott).
Vi började dagen med basal kroppskännedom, det var mycket repetition på vad vi lärt oss innan, det gäller att nöta in sakerna så man sedan gör det automatiskt.
smärthanteringen idag har vi gått igenom hur stress kan påverka smärtan, vi fick fundera över vad som gör oss stressade, hur vi märker att vi är stressade, vad tänker vi när vi är stressade och vad gör vi när vi är stressade? Det är väldigt individuellt vad som gör oss stressade och hur det påverkar oss, det kan leda till att man spänner sig, blir uppjagade, pulsen ökar och det är saker som vi vet kan leda till ökad smärta. Det är lätt att säga att man skall undvika stress, men vi vet innerst inne att den smyger sig på oss alla förr eller senare, man säger till sig själv ”jag är inte stressad”. En sak är säker, stress är inte bra för smärtan.
Vi hade praktisk ergonomi på arbetsterapin idag, vi gick igenom lite om lyfttekniker både vad det gäller tunga och lätta saker, man kan tycka att när man skall flytta, bära eller lyfta lätta saker så är det inte så noga med hur man gör, men som jag skrivit innan så är det många små ändringar som kan göra stor skillnad. Vi gick också igenom hur man kan göra lite annorlunda vid vardagliga bestyr som damsugning, golvmoppning och när man tvättar. Man får tänka igenom vilka saker som man har besvär att göra och sedan försöka komma fram till hur man kan förbättra/förenkla dem. Avslutningen på dagen blev lite lätt fysträning dvs. motionscykling och därtill följande töjning.
Idag har jag också fått klart med att bjuda in fack och arbetsgivare till avstämmningsmötet sista veckan, försäkringskassan fixade dom här på rehab. Det är mycket att tänka på!
Ha de bra, jag återkommer/Mats

Helgen.

Vi har haft 4 dagar ledigt och det har varit skönt, men som jag skrev innan så började inte ledigheten så bra. Hela torsdagen och det mesta av fredagen blev det mest vila, tog mig åtminstone till badhuset på torsdagskvällen för en avkopplande stund i bastun.
Jag och en kompis försöker promenera 2 gånger/vecka ungefär 6-8km dessutom går vi på badhuset och bastar 1 gång/vecka, promenera och cykla på motionscykel funkar ganska bra för mig, tur är det så man får någon motion. Lördagen och söndagen försökte vi hitta på lite tillsammans i familjen, äldsta dottern är inte hemma så mycket så nu får vi tre som är kvar roa oss själva. Äldsta dottern går på gymnasium en bit hemifrån så hon bor på skolan i veckorna, denna helg var hon dessutom i Stockholm så då blir det lång tid mellan mötena.
Det vi lärt oss på Rehab under dessa 3 veckorna har jag försökt praktisera här hemma, testade även biofeedbacken och det gick över förväntan, verkar som jag sitter ganska hyfsat framför min dator, lite småjusteringar blev det men ihop med täta pauser så funkar det ganska bra tycker jag. Gick en del tid åt på lördagen att experimentera fram olika sätt att göra saker utan att den pep......(med blandat resultat ibland, hmmm). Ett djäkla bra instrument att ha till hands när man är osäker på hur saker påverkar en.
Jag återkommer, ha de bra/Mats

fredag 22 februari 2008

Tredje veckan.

Denna veckan blev inte rolig, det började när jag vaknade på tisdag morgon, kände att något var på gång. Mycket riktigt så ökade smärtan, jag tror det har att göra med att kroppen börjar ställa in sig på ett nytt sätt. Jag har märkt att jag mer och mer hamnar i rätt position automatiskt när jag står och sitter, detta medför att smärtan ökar eftersom det är en stor omställning för kroppen. Försökte med alla medel lindra smärtan med varierande resultat, onsdag eftermiddag stod jag inte ut längre så jag pratade med vår läkare om min värkmedecin, jag ökade dosen tillfälligt och det gav effekt.
Men så har det sin baksida efter en sådan smärttopp, jag blir så förbannat trött, det tar 1-3 dagar att hämta sig och hela torsdagen tillbringade jag i sängen.
Nä, nu får det vara nog med gnällandet, tillbaka till vad som hänt i veckan.

smärthanteringen har vi i veckan talat mer om hur våra tankar styr vad vi gör och hur vi kan förändra dom. Hur man reagerar olika vid t.ex kriser, där inlärda reaktionssätt och erfarenheter inte längre räcker till för att hantera situationen, att få långvarig smärta är en kris.
Ditt liv vänds upp och ner, du kan inte göra saker du gjort tidigare, du blir kanske sjukskriven, din ekonomi blir drabbad och framför allt hela din omgivning blir påverkad. Man har alltså inte "bara" smärtan att hantera utan mycket, mycket mer.

arbetsterapin har jag fortsatt med min "vetekudde", (det börjar likna en vetekudde, fast mindre....hmmmm). Jag har provat att arbeta med timer, ett sätt att lära sig att ta pauser.
Lite irriterande tyckte jag, man hann knappt börja med något innan det var tid för paus.
Nu är inte en paus alltid att man skall gå ifrån o fika, utan en paus kan vara t.ex att man bara sträcker på sig eller ändrar arbetsställning. Jag har även lånat hem en biofeedback över helgen så jag kan testa här hemma, det är ändå här man gör det mesta. Hade tänkt testa den när jag sitter vid datorn och när jag är ute och promenerar. Man har inte samma utrustning vad det gäller t.ex stolar och bord här hemma som på rehab, kul att se om man kan vara avslappnad när man gör olika saker här hemma. Vi fick även reda på att vi skall laga mat till den andra halvgruppen nästa vecka, det kan bli spännande.

Bassängen var lika härlig som förra gången, 36 grader, mmmmm vad varmt och skönt, bara ligga och flyta runt och koppla av, (efter våra övningar då alltså...).

Denna veckan har annars varit kort, bara 3 dagar måndag-onsdag, men vi skall tillämpa det vi lärt oss hittills här hemma under ledigheten. Vi har också haft en halvtidsutvärdering av vår rehabplan, diskuterat hur långt vi kommit med våra delmål. Mina delmål var att bli mer harmonisk, att få en stadigare kropp och att jag skall lära mig att delegera och lita på andra, jag tycker att jag är en bit på väg men resan är lång.
Ha en bra helg, jag återkommer /Mats

Fortsättning andra veckan.

Arbetsterapi: Här kombineras teori och praktik och vi får testa att utföra olika arbetsmoment för att göra momenten med minsta möjliga belastning. Det är många små saker man gör som man inte tänker på, finns då tanken där att man kan ändra på hur man gör något för att man skall minska belastningen på kroppen. Det finns många saker man får acceptera att man inte längre kan göra när man har långvarig smärta, men många saker kan man göra ändå fast på ett annat sätt. Ett bra sätt att testa detta på är biofeedback, ett instrument som mäter muskelspänning.
Man fäster små elektroder på utvalda muskler som sedan mäter när du spänner muskeln, då avger instrumentet ett pulserande ljud som ökar ju mer du spänner muskeln. Med hjälp av detta kan man sedan göra olika saker och se hur man kan göra för att instrumentet skall vara tyst...
Jag kan berätta att första gången jag testade detta var inte så lyckat, vår arbetsterapeut fäste elektroderna på mig sen frågade hon om jag kände mig avslappnad, det gjorde jag, (det var vad jag trodde, ha,ha,ha). Instrumentet var då kopplat till en mätare så man skulle se svart på vitt hur avslappnad man var, jag tror skalan gick till 20 och den visade 15 på mig, ha,ha,ha,ha avslappnad var man ju inte precis. Men med hjälp av lite avslappningstekniker man lärt sig så fick jag ner den till omkring 5. Sedan var det tid att utföra lite moment för att se hur den reagerade, jag har valt att "sy". Ja, ni läser rätt, jag skall sy en vetekudde! Målet är att det skall bli en vetekudde sen får vi se vad det blir (har inte sytt sedan jag gick i högstadiet), lite skratt livar upp stämningen på rehab. När jag satte igång att klippa,nåla och sy, så upptäckte jag att rätt inställning på bord och stol gjorde en avsevärd skillnad, med andra ord hur man gör saker.
Teorin handlar mycket om ergonomi, vad som händer inne i kroppen när du gör fel eller rätt.

Vi har även teori som vår läkare håller i, han förklarar bl.a skillnad mellan akut smärta och långvarig smärta, hur vi kan påverka vår smärta på olika sätt genom något dom kallar för grinden. Det handlar om att stänga grinden i nervsystemet för smärta.
Ett exempel är en fotbollsspelare som blir skadad, då kommer läkaren ut och sprayar kyla mot skadan.
Det som händer är att nervsystemet reagerar starkare på kylan än på smärtan, därför släpps känslan av kylan igenom i nervsystemet och smärtan blir blockerad. På en person med långvarig smärta så sänds smärtsignaler hela tiden genom nervsystemet, då gäller det att man kan stänga grinden för dessa och istället släppa igenom andra signaler som ger en lindring, t.ex: värme, kyla, tns.
Jag har försökt att förklara det lite enkelt men det är inte lätt, har ni frågor så skicka ett mail eller skriv en kommentar.

Bassäng: Detta är nog det bästa av allt, vi badar och gör lite sjukgymnastik i en bassäng som håller 36 grader. Helt underbart när vi avslutar med avslappning, bara flyta omkring där och njuta. För egen del är värme något som hjälper mig att slappna av, och det lindrar min smärta för tillfället.

Fysisk aktivitet: Här gjorde vi ett litet fystest när vi kom hit och kommer att göra ett nytt sista veckan, blev ganska glad när jag hamnade på en 3:a på en skala till 5, (inte dåligt för en som har rökat i snart 30 år). Vi får välja mellan att ta en promenad, cykla eller avslappning.
Vi avslutar med töjning, mycket bra att få lära sig töja olika muskler på ett skonsamt sätt.

Anhörigträff: Detta var mycket nyttigt både för oss som går programmet och våra anhöriga, ett tillfälle för våra anhöriga att prata med någon som är i samma situation som dom själv.
Tyvärr hade inte mina döttrar chans att komma, det hade varit väldigt nyttigt för dom också tror jag. Min fru kom och hon tyckte det var väldigt givande, teamet informerade om vad vi gör och vad hon som anhörig kan tänka på samt lite om vad smärta är och hur den uppkommer.

torsdag 21 februari 2008

Andra veckan.

Som sagt jag lovade att bättra mig när det gällde skrivandet, men faktum är att detta är väldigt påfrestande både fysiskt och psykiskt, jag är helt slut när jag kommer hem. Jag lägger mig och vilar när jag kommer hem, oftast somnar jag och sover allt mellan 1-2 timmar, ändå har jag inga problem att somna när jag lägger mig vid 23 tiden. Även min värk har ökat men det är egentligen inte så konstigt, mycket information som man skall ta till sig och framförallt så ändrar man hela sin kroppshållning. Saker man gjort i kanske 40 år som skall ändras, då är det inte konstigt att det känns i kroppen. Detta är förhoppningsvis övergående när kroppen har anpassat sig till det nya sättet att hålla sig, det gäller "bara" att försöka överföra detta man lär sig i sin vardag och det är nog den svåraste biten tycker jag.
Vi jobbar mycket med att bli medvetna om vår kropp och att tanken skall finnas där att göra rätt i olika situationer, jag skall försöka förklara lite kortfattat bit för bit vad vi sysslar med, är där någon som vill veta mer om något så lämna en kommentar eller skicka mig ett mail.

Smärthantering: Detta börjar med en kort avspänning till musik (Enya).
En psykolog berättar för oss hur våra tankar styr oss, både medvetna och omedvetna tankar, hur olika schema som finns i vår hjärna styr oss att agera på ett speciellt sätt i olika situationer, detta gäller även hur vi använder vår kropp. Vår hjärna skulle inte klara av att hantera alla tankar som vi tänker under en dag, därför silas våra tankar genom ett selektivt bekräftande system som sorterar ut vad som är viktigt för oss. Sedan har vi dom automatiska tankarna, det är tankar som är mer omedvetna, det är dom automatiska tankarna som man kan ändra på till ett bättre beteende. Detta är lite om vad vi sysslar med på smärthanteringen, det handlar mycket om hur man tänker.

Sjukgymnastik och Basal kroppskännedom: Dessa har mycket gemensamt tycker jag, det är mycket att lära sig att lyssna på sin kropp, känna av sin kropp och lära sig att stå, sitta och gå rätt. Sitta delas upp i aktivt och passivt sittande, olika sätt är när du t.ex sitter vid datorn och arbetar (aktivt) eller när du sitter och tittar på tv på kvällen (passivt). Vi har övningar där vi känner igenom kroppen för att få ett optimalt sätt att stå och sitta, samt individuellt anpassade övningar där vi känner av hur kroppen reagerar, här är det viktigt att lära sig känna av tidiga signaler på att "nu är det tid att pausa". Avspänning är en del här också och här använder vi meningar att rabbla, 6 olika meningar som vi fått lära oss, sen används dom på olika vis av var och en, vissa rabblar samma mening andra rabblar alla 6 det är olika från person till person. Fortsättning följer... (nu behöver jag en paus).

lördag 9 februari 2008

Första veckan slut..

Nu är första veckan till ända, hade tänkt försöka skriva lite varje dag men jag har inte orkat kan jag säga. Det är ganska tufft program och mycket nytt nu första veckan så jag har haft ont och varit helt slut när jag kommit hem, (skall försöka bättra mig). Det har varit mycket bedömning av oss denna vecka samt att vi tillsammans med teamet har utvecklat en IRP (individuell rehab plan), där man själv bestämmer mycket av det som man vill skall bli bättre efter programmet. T,ex ett bättre förhållande mellan familj, fritid och arbete, det kan vara så att många har arbetat så hårt att där inte funnits någon kraft över till fritidsaktiviteter eller familj. Det är bara ett ex på mycket som går att ändra på för att man skall må bättre.
Vi har fått klart för oss att vi inte kommer att bli smärtfria efter programmet men att vi skall lära oss att hantera smärtan på ett annat sätt, upptäcka signaler tidigt på att nu är man på väg mot en smärttopp, nu är det tid att pausa.
Att en paus inte alltid innebär att man skall sätta eller lägga sig ner och vila, utan en paus kan vara att man bara tar ett djupt andetag, ändrar ställning eller bara sträcker på sig, att bara tänka på hur man sitter, står eller går. Avslappning är också ett sätt att utnyttja en lite längre paus, att man lär sig att slappna av på ett bra sätt, många spänner sig omedvetet vilket leder till ökad smärta, även stress är en sådan sak som kan öka smärtan. Vi har även börjat prata om ergonomi, varför det är så viktigt hur man gör saker och ting, det är som sagt många små saker som tillsammans kan göra ens vardag mycket bättre. Vår läkare har berättat en del om vad som händer inne i kroppen när man utsätts för någon fysisk beröring eller skada, hur olika signaler berättar för vår kropp hur den skall reagera, (jag får återkomma till detta när jag lärt mig lite mer). Vi har fått klart för oss att dessa 5 veckor är en språngbräda för oss, att vi kan ändra vår livskvalitet till det bättre om bara vi själv vill.
Jag hade gärna sett lite fler kommentarer, det är lättare att skriva när man vet att någon läser det. (Man behöver inte öppna ett Googlekonto, där finns 2 alternativ under, "Kallas" o "Anonym", bara ett tips). Ha de bra, jag återkommer /Mats.

måndag 4 februari 2008

Första dagen på rehab.

Första dagen på smärtrehab innehöll en del information om vad som skall hända under dessa 5 veckor samt rundvandring i lokalerna, vi träffade också alla dom som skall ingå i vårt team (det röda teamet). Vi fick var och en berätta vad vi förväntade oss få ut av dessa 5 veckorna, realistiska mål skulle vi också fundera över. Vi är 8st i vår grupp och var och en har olika typer av värk, men vi upptäckte ganska omgående att vi har nog en del gemensamt.Vi kommer att jobba mycket indviduellt men ändå i grupp. Första veckan kommer att innehålla mycket bedömning av var och en genom samtal och undersökningar, vi har även blivit filmade under tiden vi gör olika saker för att vi själv skall se hur vi utför dessa, det kommer vi även att bli sista veckan för att jämföra. Verkar vara väldigt trevlig och kunnig personal, man märker att det är inte första gången dom gör detta. Vi började också med avslappningsövningar och det kommer vi nog att syssla med en hel del verkar det som. Jag kan säga att jag var ganska trött och hade mycket ont när jag kom hem, men det är nog helgen som är lite skyldig där också. Var hos sjukgymnasten på torsdagen och massören på fredagen, så jag mådde förvånansvärt bra på lördagen. När man då känner sig bra en dag så vill man gärna göra något, och det gjorde jag med följden att jag blev sängliggandes nästan hela söndagen. Detta satt även i idag (måndag) och det var kanske inte så lyckat med tanke på att detta program nog kommer att bli ganska tufft, men skam den som ger sig.... Jag återkommer /Mats